En zero-waste-utmaning

Hur lite avfall kan man slänga i behållaren för brännbart egentligen? Under en månad har jag fört bok över vad som hamnat där. Jag besparar er upplevelsen av att se det på bild, men här kommer listan:

  • En träkant från en rund brieost-förpackning
  • Två par uttjänta strumpor
  • Ett sprucket lock till en barnmugg
  • Trött gummiband 
  • Uttjänt diskborste
  • Sugrör från festis
  • Ett antal tuggade tuggummin
  • Använda plåster
  • Trasiga nylonstrumpor
  • Torkad leklera 
  • Pinnar från barnens godisklubbor
  • Bandage från blodcentralen 
  • Fönsterkuvert 
  • Några vinkorkar
  • Glasspinnar

      Undantagna från listan är engångsblöjorna som tvååringen gör av med. De känns lite som en parentes i livet, som snart är över. Om jag fick göra om en sak i mitt föräldraskap skulle det vara att ha köpt tygblöjor till första barnet och sedan fortsatt med det till alla tre. Hur mycket pengar och miljö hade vi inte sparat då…

      Annonser

      Hemma bäst

      Efter en jobbvecka i Kina med trafikstockningar, formklippta häckar vid vägkanterna och anlagda, finputsade parker, är det skönt att komma hem till sin egen oas. 

      Silveraxets doft välkomnar mig på långt håll. Doften från denna jätte (i år över 1,5 meter hög) är väl värd att vänta på. Några år har den inte hunnit blomma, men i år verkar den väldigt nöjd med livet. 

      Kärleksörten däremot är lika pålitlig varje år, liksom sparrisen. 

      Astrar, höstanemon och trefliksrudbeckia är som finast nu. Dahliorna sjunger på sista versen, men det är en praktfull aria minsann. 

      Tack 2016, det har varit en ära att få genomleva detta trädgårdsår! 

      Lärdomar från äppelmustning hemma 

      Efter några mustningar har vi lärt oss vad man ska och inte ska göra:

      Det här är ett arbete som passar alla åldrar! 

      Skruven som pressar ner locket ger hemska fläckar på kläder och händer om man rör i den. Den är smord med olja för att glida lätt i gängningen.

      Getingar älskar must!

      Det är smart att hålla till på gräsmattan, då eventuellt spill och skröfs bara kan krattas ut. Garagets golvsil satte snabbt igen av äppelrester när vi höll till inomhus.

      Det är smart att hålla till i närheten av en trädgårdsslang. På så sätt kan man spola rent vid behov, samt tvätta utrustningen efteråt.

      Om man har fula äpplen och måste skära upp dem för att kolla efter mask etc, så är det bäst att bara göra i ordning en tiolitershink åt gången. Uppskurna äpplen oxiderar ju snabbt och musten blir mörk och trist i färgen. Likaså är det viktigt att ta de finfördelade äpplena direkt från äppelrivaren till pressafruttan så att bitarna inte hinner mörkna.

      Goda äpplen ger godast must. Lagom sötma och lagom syra är hemligheten. Mjöliga äpplen göre sig inte besvär. 

      Dags för äppelmust

      Pressafrutta Manuale och hennes trogna följeslagare äppelrivaren är redo att tjänstgöra i år igen. Med en äppelmustpress får vi mängder av härlig must. Jag höll på att skriva ”på nolltid” men det hade inte varit riktigt sant, det är lite pyssel förstås. Äpplena tvättas, rivs i den stora rivtrumman och pressas sedan i mustpressen i en linnecylinder. De torra äppelresterna läggs på komposten eller skickas i bruna tunnan. På det hela taget ett trevligt sätt att spendera en höstsöndag.

      20141023_114939.jpg

      Musten pastöriseras och hälls på bag-in-box eller fryses färsk i petflaskor. Eller så kan man jäsa vin eller cider, det senare tänkte vi testa i år.

      Är du intresserad av att hyra Pressafrutta Manuale över en dag/helg för att göra egen must, så kontakta mig!