Kort deluxe nr 2

Det var fantastiskt roligt att göra ett minialbum/kort härom kvällen så jag drog direkt igång med ett nytt.

Den här gången med lite ljusare färger som kanske passar en tjej som fyller tio eller så. 

Den här bilden visar cardstocken med måtten utsatta. Jag har inga särskilda redskap för att mäta och vika utan jag kör med linjal, viker för hand och klipper med min älskade papperssax som har hängt med sedan jag scrappade mitt första babyalbum för snart tolv år sedan.

Kort deluxe

Hos Kristinas hittade jag ett minialbum som gav inspiration till ett påkostat födelsedagskort. Eller förresten, det är mer ett fall av CASE (copy and steal everything).

Det är stor skillnad på kvaliteten på olika cardstock. Jag köpte ett storpack på Panduro med 75 olika färger, men dessa duger inte till att vika. Direkt när man viker så frasar papperet sönder i vecket. Det är liksom mer poröst än segt, om man nu kan säga så om papper. 

De cardstock som jag köpt styckevis har mycket bättre kvalitet. Därför valde jag ett sådant som bas för det här projektet. Alla dekorpapper kommer från en 6×6-pad av Basic Grays serie Archaic som jag köpte för säkert sex, sju år sedan och som har räckt tills nu. Vilken investering!

Virkad ampel

Egentligen är det väl inte en virkad ampel, utan en ampel knuten av luftmask-trådar. 

Fem stycken ca 110 cm långa luftmasktrådar blir en ampel för en liten kruka. Jag trär alla trådar genom en gardinring av plast. Trådarna knyts ihop med sig själva, med grannen och därefter med sig själva igen. Alla trådar knyts ihop och bildar botten. Jag väljer en lätt kruka, en i tunn plast, eftersom jorden och växten väger en del. 

Det här var ett jätteenkelt pyssel, finns ingen anledning att någonsin köpa en ampel igen. Nästa gång jag gör en ampel ska jag inte vara så snål med längden på snörena.  Runt 170 cm tror jag man ska ha för att ampeln ska hänga lagom långt ner i fönstret. Nu fick jag lov att skarva med en förlängning ovanför ringen. 

Dubbelvirkad regnbågsgrytlapp

Med fyra varv i varje färg skapade jag en grytlapp i regnbågens alla kulörer. Jämfört med förra försöket blev den här ett under av jämnhet. 

På bilden ser det ut som att det är två varv i varje färg, men det är alltså fyra. Det är det som är dubbelvirkningens hemlighet. I och med att varje varv virkas ihop med föregående så blir hela arbetet tjockt och rejält. När jag skulle fästa de 28 trådändarna upptäckte jag dessutom att det gick att fästa helt osynligt, tråden bara försvann i det tjocka arbetet. Ännu en fördel.